Ja som titeln säger. En vecka har gått. Mina känslor är som en bergochdalbana vilket inte gör saken lättare. Jag saknar honom, men jag känner väl själv att det är för det bästa. Jag har försökt omge mig med vänner, konstant hittat på saker och skrattat vilket har hjälpt men sen direkt efteråt sjunker verkligheten in.
Jag ska försöka läsa min kurslitteratur inför uppgiften. Tänka på annat en stund.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar